Följ oss

Nyheter

Centralbanker och fonder drev upp efterfrågan på guld

Publicerat

den

Guld

Under det första halvåret 2019 såg vi hur centralbanker och fonder drev upp efterfrågan på guld. Den totala efterfrågan på guld uppgick till 1 123 ton under det andra kvartalet 2019. Detta var en ökning med åtta procent jämfört med samma period året innan. För det första halvåret 2019 steg efterfrågan till sin högsta nivå på tre år, totalt 2 181,7 ton. Det var framförallt centralbankerna som köpte guld, men också många börshandlade fonder.

Guldtacka på guldmynt

Köp av centralbanker och kraftiga ETF-inflöden var drivkrafterna bakom guldefterfrågan under första halvåret 2019. Tillväxten i efterfrågan på smycken under det första halvåret var till stor del en produkt av en mer positiv miljö för indiska konsumenter.

Förändringar i investeringar i tackor och mynt var mycket prisrelaterad. I och med att guldpriset nådde en nivå som denna ädelmetall inte handlats till på flera å var det många investerare som valde att ta hem vinster och detaljhandelsinvesteringarna minskade.

Teknologisektorn minskade under perioden sin användning av guld på grund av utmanande globala förhållanden. Utsikterna för denna del av efterfrågan kommer att etablera sig över det nuvarande golvet under kommande kvartal betraktas som låg. En fast tillväxt i både gruvproduktion och återvinning ledde till en ökning med två procent i guldtillförseln under det första halvåret 2019.

Efterfrågan på guld

De globala guldreserverna fortsätter att öka

Guldmarknaden i stort har utvecklats väl, och det finns en rad händelser som är värda att uppmärksamma.

Globala officiella guldreserver fortsätter att öka i snabb takt som en följd av att ett stort antal länder ökar sina innehav.

Kraftiga inflöden om 67 ton från i första hand europeiska börsnoterade fonder ledde till att dessa nu äger 1 184 ton guld. Storbritanniens kommande utträde ur den Europiska Unionen, Brexit, har lett till stora köp av andelar i ETFer med fokus på guld.

Guldpriserna i USA steg över 1 400 USD för första gången sedan 2013 och har sedan dess passerat även 1 500 USD

Centralbanker köpte 224,4 ton guld under andra kvartalet 2019. Detta gjorde att de totala köpen under det första halvåret uppgick till 374,1 ton. Det är den största nettoökningen för under första halvåret i globala guldreserver under minst 19 år. Köpen har gjorts av en rad olika länder, men det är värt att notera att många tillväxtmarknadsländer har agerat på köpsidan.

Gulduppbackade ETFer ökade sina innehav med 67,2 ton under andra kvartalet till en sexårshögsta nivå på 2 548 ton. De viktigaste faktorerna som drev inflöden till sektorn var fortsatt geopolitisk instabilitet, förväntningar på lägre räntor och det stigande guldpriset i juni.

En stark återhämtning på Indiens smyckesmarknad drev upp efterfrågan under andra kvartalet med 12 procent till 168,8 ton. En mycket aktiv bröllopssäsong och festivalförsäljning ökade efterfrågan, innan prisökningen i juni ledde till minskade köp. Den indiska efterfrågan fick den globala efterfrågan på smycken att stiga med två procent y-o-y till 531.7t.

Investeringar i tackor och mynt sjönk under andra kvartalet med 12 procent till 218,6 ton. Kombinerat med den svaga försäljningen under Q1 2019 slutade H1-summan på den lägsta nivån på tio år, 476,9 ton. Det var en minskning på 29 procent jämfört med året innan. Kina stod för en stor del av den globala nedgången under Q2 2019.

Guldförsörjningen ökade med 6 % under andra kvartalet till 1 186,7 ton. Guldgruvorna stod för en rekordhög produktion om 882,6 ton under andra kvartalet. Samtidigt ledde den kraftiga uppgången av guldpriset till en återhämtning av guldåtervinningen med nio procent. Totalt slutade denna siffra på 314,6 ton. Summerat ledde detta till att utbudet av guld under det första halvåret 2019 nådde en nivå om 2 329,9 ton, den högsta nivån sedan 2016.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Oljan letar efter en högre botten

Publicerat

den

Teknisk analys på brent blend-olja av Ingemar Carlsson

Ingemar Carlsson har gjort en teknisk analys på oljepriset, närmare bestämt på brentolja. Just nu letar oljan fortfarande efter en ny lågpunkt, som dock ligger högre än den tidigare. Lågpunkten bör hittas innan kristi himmelsfärdshelgen i början av maj och till dess är det avvakta som gäller.

Fortsätt läsa

Nyheter

Börsveckan ger en köprekommendation till aktien i oljeservicebolaget Beerenberg

Publicerat

den

Börsveckan ger en köprekommendation till Beerenberg-aktien som noterades på Euronext Growth Oslo i slutet av förra året. Beerenberg är ett norskt servicebolag inom olje- och gassektorn med låg värdering och hög utdelning. Bolaget erbjuder olika tjänster för olje- och gasfält samt andra tekniska produkter och service för krävande miljöer.

Historiken är inte den bästa, där fjolårets omsättning på 2 343 miljoner NOK faktiskt är snäppet lägre än 2015. Sedan 2019, när en stor återhämtning skedde, har tillväxten inte varit högre än en dryg procentenhet årligen. Bolaget fokuserar på service och har stabila kundrelationer, vilket bidrar till en stadig kassaflödesgenerering.

Trots en nedgång i orderingången förväntas Beerenberg ha hygglig tillväxt de kommande åren med förbättringar i lönsamheten. Även om marknaden är osäker på lång sikt, kan bolaget använda sina kassaflöden för att diversifiera sig mot andra hållbara sektorer.

Beerenberg får anses vara ett stabilt bolag med goda framtidsutsikter, trots att det inte förväntas ha höga multiplar. Deras strategi att använda stabila kassaflöden för att diversifiera sig mot hållbara sektorer kan vara långsiktigt lovande. I bokslutsrapporten för 2023 ökade omsättningen med 5 procent till 2 343 miljoner NOK, och rörelsemarginalen förbättrades till 5,6 procent.

Fortsätt läsa

Nyheter

AI ökar det totala elbehovet i USA med 100 % kommande 15 år

Publicerat

den

Stad med elektricitet

De stora tech-företagen i USA har varit drivande i att utveckla marknaden för fossilfri energi. De vill ha fossilfri energi och har inte bara pratat utan skrivit många storskaliga avtal och lagt pengar på att det byggts mer produktion. Men nu står tech-bolagen och elproducenterna inför enorma utmaningar, för AI kräver stora mängder elektricitet.

Om vi går tillbaka till 2021 så var elbolagens prognoser att efterfrågan på elektricitet i USA under kommande 15 år skulle öka med några få procent. Inte per år, utan några få procent över hela perioden på 15 år.

Stora elbolag har planeringscykler på 10 år, de har ingen vana av att plötsligt i högt tempo dubblera produktionen.

Men vid 2023 förändrades prognosen helt och hållet, då blev prognosen att efterfrågan på elektricitet skulle öka med 100 procent på 15 år.

Bloomberg-podden Odd Lots har bjudit in Brian Janous för ett samtal om situationen. Han är medgrundare och chefsstrateg på Cloverleaf Infrastructure och var tidigare 12 år på Microsoft som företagets första anställd med fokus på energi och har därför på nära håll sett utvecklingen inom datacenter och deras elbehov.

Fortsätt läsa

Populära