Följ oss

Nyheter

År 2020 – ett annorlunda år även på elmarknaden

Publicerat

den

elled

Årets medelpris för el hamnar på cirka 11 öre per kWh, vilket är det lägsta årspriset någonsin på den nordiska elbörsen NordPool, enligt elbolaget Bixas elprisrapport. Under förra året låg snittpriset på drygt 41 öre per kWh. Men trots årets låga snittpris på elbörsen så har elkunderna, i framförallt södra Sverige, fått betala ett betydligt högre pris än systempriset till följd av begränsad överföringskapacitet.

Årsmedelpris på elektricitet

Den allra främsta orsaken till att elpriset varit så lågt under året är den goda tillgången till vattenkraft.

– Vi har haft en extremt stark hydrologi under hela 2020. Stora snömängder i vintras som blivit till vatten och kontinuerlig påfyllnad via regn har bidragit till hög vattenkraftsproduktion. Den rekordmilda vintern ledde också till en långt lägre elförbrukning än normalt. Det gjorde att vi gick in i våren med redan goda magasinsnivåer och efter en kall maj blev snön till vatten under sommaren, förklarar Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.

De låga priserna på elbörsen gjorde att kärnkraften inte blev lönsam och därför till viss del drog ned sin produktion. Något som innebar att överföringskapaciteten av el från de norra till södra delarna av landet minskade för att bibehålla spänningsnivån i stamnätet.  

– Det är orsakerna till att priserna i söder har varit så mycket högre än i norr, trots att vi haft så stor tillgång på vattenkraft. Den har helt enkelt inte kunnat fraktas från norr till söder,säger  Johan Sigvardsson.

Sverige är indelat i fyra elprisområden och priserna har varierat kraftigt mellan de olika områdena. De stora vattenkraftverken finns i elprisområde SE1 (Norrbotten och delar av Västerbotten) och elprisområde SE2 (Jämtland, Västernorrland, Dalarna, Gävleborg och delar av Västerbotten). Där finns ett överskott på el, vilket gör att priserna blir lägre, medan det råder ett underskott på elproduktion i elprisområde SE3 (Stockholm) och SE4 (söder om Jönköping), som leder till högre priser. Snittpriset i elområde SE1 och SE2 har under året legat på cirka 14 öre per kWh medan snittpriset i elområde SE3 har varit 22 öre per kWh och i elområde SE4 på drygt 27 öre.

Negativa elpriser vid två tillfällen

Samtidigt som det funnits gott om vattenkraft har det också producerats mycket vindkraft. Vindkraftsproduktionen har ökat med 35 procent från förra året.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

– Dels har det installerats vädligt mycket vindkraft i Sverige samtidigt som det har blåst mycket, främst under årets första kvartal. Det är vindkraften som har gjort att vi vid två tillfällen haft negativa elpriser, något som aldrig inträffat i Sverige tidigare. Däremot är det vanligt i länder med mycket vindkraft, som exempelvis Danmark och Tyskland, säger Johan Sigvardsson.

En effekt som den ökade vindkraftsproduktionen fört med sig under året är att vissa kärnkraftverk har valt att tillfälligt stänga ner sin produktion eftersom priserna har varit så låga.

– Det har varit ett jättetufft år för elproducenterna ekonomiskt. Framförallt för de vindkraftsproducenter som har en rörlig ersättning och inte bundit hela eller delar av sitt pris, konstaterar Johan Sigvardsson.

Fortsatt varierande priser

Att elpriserna varierar mellan de olika elprisområdena beror på att stamnätets kapacitet inte alltid räcker till för att kunna transportera el från Norge och norra Sverige till de två sydligaste elområdena, och dessa priskopplas mot dyrare länder runt Östersjön. Samtidigt som elpriset har varierat extremt mycket mellan de olika elprisområdena i år så har de också varierat kraftigt med kortare tidsintervall såsom dygn och veckor. Något som Johan Sigvardsson tror att vi får vänja oss vid.

– I takt med att baskraften minskar och vi får ökad exportkapacitet mot kontinenten kommer vi också få se ännu mer varierande elpriser över tid. Då blir elproduktionen allt starkare kopplad till vädret. Ett normalår kommer vattenkraften fortsatt att kunna stabilisera prisbilden, men vid torrår likt 2018 kommer priset att sticka iväg. Vi får emellertid inte glömma bort att vi i Norden faktiskt har den billigaste elproduktionen i Europa tack vare våra naturresurser och så stor andel vattenkraft, förklarar han.

Viss påverkan av corona

Under de senaste åren har den nordiska elmarknaden integrerats mer med den europeiska då ledningarna mellan områdena har byggts ut. Även om elpriset på Nordpool inte har påverkats i någon större utsträckning av coronapandemin så har den medfört vissa konsekvenser.  

– Elanvändningen svänger i takt med konjunkturen. Vi kunde framförallt se att efterfrågan på el sjönk hastigt i maj och juni i stora delar av Europa, vilket berodde på nedstängningar. Nu är vi dock uppe på nästan samma nivåer som tidigare år. Det som har haft större betydelse för efterfrågan hos oss i Norden i år är det ovanligt milda vädret, avslutar Johan Sigvardsson.

Stigande elpriser på sikt

Mängden förnybar energi, främst vindkraft, ökar inte bara här i Norden. De globala, europeiska och nationella klimat- och miljömålen driver på utvecklingen av förnybart och bidrar till minskandet av fossila bränslen.

– Frånsett år med stark hydrologi får vi räkna med att elpriserna i Norden kommer att ligga en bit högre än snittpriset 2020 de kommande tio åren. Men utan utbyggnaden av den förnybara energin skulle priserna vara ännu högre. Samtidigt kommer vår elanvändning att öka, framför allt för att fler datacenter etableras i Norden samtidigt som fordonsflottan elektrifieras snabbt. Industrins utveckling och stigande elanvändning ser vi slå igenom under andra halvan av 2020-talet. Fram till 2030 räknar vi med en ökning med knappt 50 TWh från dagens nivå omkring 390 TWh, säger Johan Sigvardsson.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

LKAB redovisar hittills största ökningen av mineraltillgångar

Publicerat

den

Geolog Alexander Coope vid prospekteringsborrigg utanför Gällivare.

LKAB har efter prospektering under 2023 ökat den totala mängden mineralreserver och mineraltillgångar till 5,7 miljarder ton. Jämfört med 2022 har mineraltillgångarna ökat med 43 procent.

Per Geijer-fyndigheten i Kiruna närmar sig nu 1 miljard ton av de totala mineraltillgångarna, inklusive 1,7 miljoner ton in situ REE-oxider, vilket gör den till den största fyndigheten av sällsynta jordartsmetaller som har rapporterats i Europa.

I slutet av 2023 hade LKAB identifierat mineralreserver på mer än 1,1 miljarder ton och mineraltillgångar på cirka 4,6 miljarder ton i Svappavaara, Malmberget och Kiruna (inklusive Per Geijer). Sedan starten 1890 har LKAB brutit totalt cirka 2 miljarder ton. Utöver järnmalm innehåller alla LKAB:s malmer mineral från vilka de kritiska materialen fosfor och sällsynta jordartsmetaller kan utvinnas.

– Dessa betydande mineraltillgångar speglar LKAB:s starka prospekteringsarbete de senaste åren. Potentialen är stor för att garantera Sveriges järnmalmsförsörjning, liksom fosfor och sällsynta jordartsmetaller, under många decennier framöver, säger Ian Cope, områdeschef för prospektering på LKAB.

– Tillgången till kritiska råvaror kommer att vara avgörande för den gröna omställningen. Europa saknar idag brytning av sällsynta jordartsmetaller samtidigt som efterfrågan ökar i takt med elektrifieringen av våra samhällen. Här kan LKAB på allvar vara med och bidra samtidigt som det ökar självförsörjningen av kritiska mineral inom EU. Det är dock beroende av effektiva tillståndsprocesser och även att järnvägens kapacitet utökas för att säkra våra intäkter för de investeringar som behövs, och för att kunna leverera produkterna till våra kunder, säger Jan Moström, vd och koncernchef på LKAB.

Mineralreserverna av järnmalm i Kiruna har minskat i takt med gruvproduktionen, medan mineralreserverna vid Malmbergetsgruvan totalt sett har ökat med 11 procent på grund av en uppgradering av befintliga resurser. Mineralreserverna i Leveäniemigruvan i Svappavaara har minskat med cirka 6 procent till 91 miljoner ton. Mineraltillgångarna i Kiruna har ökat marginellt till 815 miljoner ton, medan Malmbergets gruva rapporterar en betydande ökning med 49 procent till nästan 1,8 miljarder ton. I Svappavaara har mineraltillgångarna vid Gruvberget mer än fördubblats till 836 miljoner ton.

Prospektering vid Per Geijer har fortsatt att öka mineraltillgångarna, nu till 956 miljoner ton järnmalm och fosfor. Samma ökade tonnage innehåller också en antagen mineraltillgång av sällsynta jordartsmetalloxider, i kvaliteter som är mycket rikare än de som finns i LKAB:s andra fyndigheter.

Fakta om mineraltillgångar och mineralreserver

Som mineraltillgångar klassas fyndigheter där prospektering bevisat förekomst och halt, men där det ännu inte gjorts en djupare teknisk och ekonomisk analys. När en sådan gjorts kan en fyndighet klassas upp till mineralreserv, om den bedöms som brytvärd.

Mineraltillgångar och mineralreserver utgör grunden för ett gruvbolags verksamhet och kräver lyckosam och kontinuerlig prospektering. LKAB rapporterar sina mineraltillgångar och mineralreserver i enlighet med rapporteringsstandarden PERC 2021.

Fakta om LKAB:s planerade utvinning av kritiska mineral

LKAB har som mål att öka resurseffektivitet och värdeskapande genom att producera kritiska råmaterial från det som idag är gruvavfall. EU klassificerar råmaterial som kritiska på grund av högt importberoende och stor betydelse för vår ekonomi och den gröna transformationen; här ingår fosfor och sällsynta jordartselement som finns i LKAB:s malmer. Fosfor används primärt för produktion av mineralgödsel vilket idag möjliggör hälften av världens matproduktion, men har även andra användningsområden som livsmedel, foder och batterier. Europa är importberoende till 90 procent, Kina, Marocko och Ryssland är stora producenter. Sällsynta jordartsmetaller används framförallt i permanentmagneter i motorer för elbilar och generatorer för vindkraftverk. Kina dominerar värdekedjan för sällsynta jordartsmetaller, Europa har ingen utvinning alls och blygsam förädling.

Pan-European Reserves & Resources Reporting Committee (PERC) Reporting Standard

LKAB sammanställer årligen sina mineraltillgångar och mineralreserver. LKAB:s redovisningsmetod följer PERC Reporting Standard 2021 som syftar till en balanserad bedömning av värdet av LKAB:s gruvor och fyndigheter. 2021 års upplaga av PERC Reporting Standard är anpassad till november 2019-versionen av CRIRSCO International Reporting Template (Committee for Mineral Reserves International Reporting Standards). Denna rapport omfattar rapporteringsperioden från 1 januari 2023 till 31 december 2023.

Mineralresursuppskattningarna gjordes under överinseende av Howard Baker FAusIMM(CP), verkställande direktör och resursgeolog, Baker Geological Services Ltd (BGS) som är en ”Competent Person” enligt definitionen i PERC Reporting Standard 2021. Howard Baker har granskat och godkände den vetenskapliga och tekniska informationen i denna rapport och har bekräftat att: ”Vid den offentliga rapportens ikraftträdandedatum innehåller den offentliga rapporten all vetenskaplig och teknisk information som krävs för att publiceras för att göra den offentliga rapporten icke vilseledande”.

Uppskattningarna av mineralreserverna gjordes under överinseende av Tim McGurk CEng FIMMM (QMR), Corporate Consultant (Mining Engineering) med SRK Consulting (UK) Ltd som är en ”Competent Person” enligt definitionen i PERC Reporting Standard 2021. Tim McGurk har granskat och godkänt den vetenskapliga och tekniska informationen i detta pressmeddelande och har bekräftat att: ”Vid den offentliga rapportens ikraftträdandedatum innehåller den offentliga rapporten all vetenskaplig och teknisk information som krävs för att publiceras för att göra den offentliga rapporten icke vilseledande”.

Fortsätt läsa

Nyheter

LKAB vill pausa persontrafiken för att tömma lagret med järnmalm

Publicerat

den

LKABs tåg på malmbanan

Det senaste halvårets två urspårningar på malmbanan har lämnat LKAB med stora lager järnmalm. Företaget vill bland annat se att persontrafiken på malmbanan kan pausas för att lagret med järnmalm, motsvarande 600 fullastade tåg, kan tömmas. LKAB:s presschef Anders Lindberg förstår att det kan påverka besöksnäringen och vill att en sträckan på sikt blir tvåspårig.

Fortsätt läsa

Nyheter

Lundin Mining får köprekommendation av BMO

Publicerat

den

Lundin Mining får en höjd rekommendation av BMO, som höjer till outperform från tidigare market perform. Riktkursen för aktien är 16 kanadensiska dollar, motsvarande 125 kronor, vilket kan jämföras med att aktien stängde på 103,40 kronor igår.

Lundin Mining-aktien är upp 74,6 procent på ett års sikt och 17,0 % på tre års sikt. Men det har varit en resa, hösten 2022 var aktien nere på riktigt låga nivåer.

Graf över Lundin Minings aktiekurs under de tre senaste åren.
Fortsätt läsa

Populära